Livet är skört...

Jag måste, Måste bli bättre på att värdesätta de små sakerna, sluta tjafsa om det står lite disk på bänken, krama Milo extra hårt när han vill ha en kram, ta mig tid att träffa vänner och mysa i min familjs närhet...

...anledningen till detta är att jag halkade in på denna blogg i dag, som jag nu sträcktläst i tre timmar, bara önskar att jag hittat den lite tidigare! Usch, hur ska jag nu få tårarna att sluta rinna...? Konstigt hur en helt främmande människa kan få en att känna så här.




Iaf så har vi nog en konstig släng av magsjuka här, Jag och Milo...Milo har vart kass i magen några dagar med JÄTTEpigg, i dag vaknade jag med magont och har sprungit på toa några gånger, har inte kunnat äta...så nu är jag bra mör i kroppen, men som sagt, jag ska inte klaga...finns de som gladeligen skulle byta med mig! Hoppas det är över tills på fredag då vi har seminarie i Gävle (obligatoriskt).

Nu orkar jag inget mera för idag, helt slut...fysiskt och psykiskt...

tjo

AK- dags för Milo att växa på sig lite då så inte han blir omväxt av sin fästmö... :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0