I HUVUDET PÅ ANNA

Ja, efter ett dygn så behöver jag tydligen titta på de lokala nyheterna för att få veta
vilket landskap jag befinner mig i. Och som ni kanske förstår så är jag i Halland,
FATTAR ni hur långt bort det är?? Skiiiitlångt, iaf i en buss, allt är ju relativt såklart,
skulle man flyga så går det fort, men i en buss tog det oss 12 timmar, och alla vet
väl på ett ungefär hur långt man kommer om man skulle ha flygit i 12 timmar...till
Grekland tar det ca 4,5 timme..

Jag är i alla fall i Ullared, har idag vart på Gekås hela dagen, med 2 avbrott för
en snabbvila och lunch, pengar har försvunnit i samma takt som kundvagn (arna)
blev överfulla. Visst är det gigantiskt stort och massor med saker, men jag är ju
svårimponerad, och fick inte ett "halleluja moment", men helt ok!

Nu sitter jag ca 50 meter från ingången i ett litet rum och väntar på morgondagen,
och åter en bussresa på 12 timmar, jag längtar INTE, men däremot längtar jag hem,
jättemycket. Min lilla gosse hemma är ju inte helt kry, vilket gör ont i mammahjärtat
som inte kan vara där med honom. Mammas gos. Jag har ju aldrig vart i från honom
såhär länge sedan han kom till oss.

Jag har aldrig haft behov av "ensamtid" (konstigt ord by the way), har hellre alltid med
Milo än utan honom! Jag har trott att en tid ska komma när det behovet kommer, men
än så länge har det inte det, utan njuter av varje sekund jag får vara med honom.
Visst har vi duster nu och då, men det tillhör ju livet med en soon to be 4 åring

SÅ med andra ord har jag haft det trevligt, men hjärtat skriker och armarna värker
efter min lilla gosse.

Tjingeling