Bad romance...
Långdraget drama det här...
Helgen försvann på ett kick och i morgon är det dags igen! Skräckblandad förtjusning är rätt ord i sammanhanget... Jag känner mig för okunnig och ny för den avdelning jag är på! Ny har alla varit, men erfarenhet får man inte på utbildningen tyvärr...
Milo hade sin sista dansträning för denna termin idag och han är såå duktig! Nu ser jag fram emot uppvisningen :))
Förövrigt sover knatte hos mamma ikväll, efter lite övertalning från hans sida så fick det bli så! Helst vill jag ha honom här bredvid jämt såklart ;) Har faktiskt inte ännu kommit till det stadie att jag behöver egentid, jag har all förståelse för er som behöver det, men jag har inte det behovet, inte än iaf ;) om några år kommer jag ha så mycket egentid så jag kommer grina av ensamhet för då kommer inte jag vara den "viktigaste" längre, då kommer det bara vara kompisar...jag har redan börjat få ont i magen av att jag ska vara borta i TRE nätter till sommaren då jag och tre andra ska åka till Ullared, det längsta jag varit borta är två nätter! På SEX år, ja ni förstår, jag har enorm seperationsångest när det gäller knatte... Han är mitt syre, blod och hjärta, utan honom funkar inte jag... Mär jag längtar efter Milo så värker det i mina armar, på riktigt! Det gör ont, fysisk smärta i armarna, att det sitter i just armarna kan jag bara tänka att det beror på avsaknaden av kramar, jag vet inte, det är min teori!
Nördmorsa, men helst! Jag är medveten om det, men det kan inte hjälpas!
Sov sött
