Tänk om...

Tänk om jag kunde sätta ord på det jag känner, tänk om någon kunde hjälpa mig att få bukt, tänk om någon kunde lätta några av mina bördor...tänk om...

En sak är säker, denna plats i mitt liv är inte rolig.. Om man inte får stöd stöd av den man tror det mest... Vem kan då stötta när jag faller!?

Tack Milo för att lilla du håller stora mamman på benen varje dag!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0