Nu har vi bott i Fläcka i ett år precis! I Enånger, långt ute i skogen! Och ärligt känns det ibland ganska ensamt med tallarna! Vi har ju alltid varit dom som åkt å hälsat på överallt, då vi "bara" haft Milo medans andra haft småttingar, nu har vi en liten och det är klart bökigare att åka iväg än att vara hemma. Här har vi allt, mat, matstol, babygym, gåstol och inte minst hennes säng som hon sover allra bäst i när natten smyger sig på. ..Nu är det inte så att vi inte tyckt om att flänga runt, det har vi och gör det ännu men det är liksom lättare att vara hemma... Inlägget är INTE riktat till någon, utan det är allmänt, och sant dessutom! vi har väl "skämt" bort många genom att alltid vara dom som åker... Appropå Milos helg, verkar den gå i stöpet då han klagar på halsont och hosta.. har ställt in morgondagens badmintontävling. . stackare. . mammas guldgosse..♡ Var ju på HC igen med lillan idag och det var fortfarande avvakta som gäller..hon ser bedrövlig ut, rinnade ögon och näsa, och fullt med prickar i ansiktet, mammas älskade lillhöna ♡
