lite till..
På onsdag är det dags för tillväxtultraljud igen, ska verkligen bli skönt att veta hur lill ligger, har en känsla av att den fastnat i säte då jag känner hicka uppe vid revbenen, med Milo som var fixerad väldigt tidigt så kände jag alltid hickan väldigt långt ner. Vändningsförsök vill jag helst inte uppleva...Har så svårt att fatta hur jag ska kunna älska en till människa så som jag älskar Milo..det känns liksom omöjligt.. han är ju hela min värld, ska jag ha två världar nu? Tiden som sjukskriven går att beskriva med ett ord...tråååkig... finns så mycket mitt huvud vill göra som inte kroppen går med på. Vill ju kunna röra mig som tidigare men det gåår bara inte, har suttit på golvet idag i typ 3 timmar och märkt kläder inför klädbytardag i morgon och nu är rygg och fogar paj.. lääängtar efter långa promenader och lek med Milo, jag ska aldrig ta förgivet att kunna gå normalt igen, jag ska tammetusan njuta av varenda smärtfritt steg jag kommer ta sen!Hej svej så länge rå
V 34
Inte hela graviditeten kvar nu..Rumpproblemet har blivit betydligt bättre, vilket känns gudomligt bra..Varit på MVC idag, magen mäter 34 cm och hjärtljuden var bra (glömde fråga hur många slag???)... pratade en hel del om förlossningen, skräcken... Hon tyckte ju också att Milos ankomst lät lite drömlik, men det gjorde ju ändå skiiitont. men ut ska den och det är väl bara att bita ihop!Men inser nu hur blåögd jag var inför Milos förlossning då jag inte var ett dugg rädd! Helt enkelt...JAG FATTADE INTE BÄTTRE...Längtar som en tok gör jag och är såå nyfiken på vem som ligger därinne och massakerar mina revben!! 
V 33 Glamorösa graviditet
Fy fan...smärta.. nu ska vi prata om min verklighet, där foglossningar är lätt som en plätt, andningssvårigheter är ingenting, magen känns som ett lätt moln, svullna fötter känns som ett par mjuka tofflor.Det finns inget som klår det värsta av det värsta...HEMORROJDER!Djävulens påfund, önskar inte ens min värsta fiende, skulle jag föda barn med dessa i röven så skjuter jag hellre skallen av mig!Seriöst alltså!Trodde väl aldrig att det kunde göra så in i helskotta ont! Jag sitter till och med å grinar när jag kissar..sjukt..helt sjukt.. när jag ligger på sidan i soffan helt blickstilla så är jag smärtfri men rör jag mig det minsta så känns det som att allt mitt innanmäte kommer ut medans någon håller en eldspruta rakt mot rumpen. har fått utskrivet lite starkare medikamenter idag så nu hoppas jag dom jävlarna bara dör.. dö säger jag!Mitt mantra är "det är iaf ofarligt och det är inte för evigt"...men det gör ändå ont..ont är ett för litet ord för detta...Nu vet ni det å!"Det är såååå mysigt att vara gravid"..pfffhhh hej då
V 31
Tjock mage...ja det har jag med all säkerhet! Magen är inga bekymmer, den är väl liksom egentligen bara ivägen när jag ska hitta en skön sovställning :) Fogarna har brakat totalt och jag känner mig liite begränsad... plocka ur diskmaskin är ett projekt kan jag lätt påstå till exempel. .. Sen min puls..ojoj...har haft en vilopuls på 100> i 10 veckor så kondis är något icke existerande, en trappa kan lika gärna vara killiminjaro... MEN jag känner hopp och förväntan och faktiskt en glädje av det som kommer, vi ska få en bebis ju!! Var på tillväxtultraljud för 2 veckor sedan och det gjorde faktiskt lite underverk för psyket.Annars har vi sportlov i huset så vi njuter av sovmorgnar och lediga dagar (sjukskrivna)...nattinatt
